Skymningen

När skymningen kommer,
står ensamheten som en skugga
från det förgångna.
Och du undrar vart det bär hän

Natten ekar av tystnaden
Och lägger mörka minnen till din börda
Du längtar efter nån att ha kär
Åtminstone för en dag

Det är långt till gryning
Det är långt till dag
Skuggorna blir allt längre
För varje steg

Vid gathörnen står månglarna och bjuder ut sina varor
Och allt är en påminnelse
Om din obotliga ensamhet
Och det mörker som omger dig

Men nånstans finns hoppet
Om en förändring
Om gryningsljus
Om en ny dag

Men nu är det skymning.