Trotsig frihet

Driven av längtan

riven av sin dröm

alla måsten och förbud

sliter hans hjärta, varje tum

Han andas tungt

när han går genom

dessa tomma rum

/ Han går genom livet

med en Trotsig frihet.

En man på väg

han håller huvudet högt /

Dammet yr från de

tomma hyllorna

liksom aska från

brända minnen

då de döda bestämde hans väg

giftet fyller hans sinne

fragment från svunnen tid

Han går genom öde rummen

ser på livet som det var

öppnar dörren och går ut

bort från det gamla huset

lämnar minnena kvar

tar ytterligare steg

bort från plikten och kraven

Han fortsätter gå

utan att vända sig om

går med huvudet högt

längs den ringlande vägen

bort från vilsenhet och kaos

med ett leende på läppen

och hjärtat slår

av

Trotsig frihet...