Hårdrock

Mitt liv är som en hårdrocklåt

Trummorna som slår i baktakt är mitt hjärta

Den tunga, intensiva basen är oron som ideligen gör sig påmind

Den skrikiga sången är mitt rop på hjälp

Rytmgitarren är mitt försök att få kontinuitet i livet

Sologitarrens medryckande toner är mina drömmar

2002-02-14

Jag - en introvert

*Jag gillar inte “kallprat” - det innebär inte att jag inte tycker om att prata, utan jag föredrar att prata om något intressant

*Jag är obekväm i stora sociala sammanhang - det innebär inte att jag inte trivs i sociala sammanhang, jag blir bara utmattad före alla andra

*Jag är ofta tyst - det innebär inte att jag inte har något att säga, men jag behöver tid att bearbeta mina tankar innan jag låter munnen uttala dem

*Jag trivs bäst hemma - det innebär inte att jag inte trivs på andra platser, det handlar bara om att det är där jag laddar batterierna

*Jag ringer inte ofta, till någon - det innebär inte att jag inte vill prata utan om att det är en stressfaktor för mej

*Jag läser massor av böcker - på det sättet tar jag till mig information, skapar relationer till mitt rika inre liv

*Jag skriver mycket - det är det naturliga sättet för mig att uttrycka mej

*Jag fotograferar ofta inte människor - jag uppskattar detaljer och intryck som människan gjort utan att människan syns på bilden. Om jag skall fotografera en person vill jag känna den personen först.

*Jag söker inte “äventyret” och kickar - men om jag får tid att ställa in mej på det brukar jag uppskatta det när jag väl utfört dem.

*Jag är ingen party-människa - det betyder inte att jag inte gillar att festa. Helst med dem jag känner och i mindre sammanhang. De gånger jag ändå är med på större partyn är det inte jag som stänger stället. Efter ett tag är jag “mätt” på det och vill hem för att ladda batterierna.

 

Jag har en introvert personlighet.

Jag behöver en lugn stund nu och då, och finns inget annat alternativ blir ett toalett-besök “andningshålet”. Att åka buss, tunnelbana, pendeltåg, gå på gymmet eller bara en ensam promenad, utan att ha hörlurar är väldigt stressande för mig.

En annan väldigt jobbig del i att vara introvert; är att tala om känslor. Har under alla år haft svårt att uttrycka med ord att jag älskar någon. Och som många andra introverta har jag försökt att i handling försökt visa detta. Detta har emellanåt orsakat tvivel och frågor från mina nära och kära.

Min inre värld vilar aldrig. Är det inte problem som jag brottas med för att försöka förstå och hitta lösningar på, så kan det vara saker jag varit med om som upptar mina tankar. Eller dagdrömmar om vad jag kunde göra. Ibland är det sångtexter och dikter. När jag fotograferar försöker jag hitta detaljer och vinklingar som inte alla tänker på. Jag är en iakttagare som gärna sitter och ser livet runtomkring. Min humor är lite “torrare”,ironisk och svår för en del att förstå. Livliga och färgstarka drömmar är även det en del i min personlighet.

Jag omger mej inte med en stor vän-krets men uppskattar de få och nära vännerna.

Jag är introvert och har lika stort behov av det sociala livet, men inte lika mycket och länge som en extrovert människa.

Man cold

Huvudet är tungt, jag orkar inte lyfta det

slaghammaren spränger det snart i bitar

Minns inte vilken vägg jag rusat in i

eller om jag blivit rammad av en bil

kan någon vara snäll och ta bort

betonghjälmen som jag bär

Jag har en Man cold…

Jag har en Man cold…

Jag har en Man cold…

Jag tror jag dör…

Det river och sliter i min mun och hals

taggtråden far upp och ner som en hiss

Blåsorna i gommen tar upp all plats

och kniven som skär i mitt svalg

det känns som jag druckit en liter terpentin

eller kanske ett kilo sand

Den röda näsan rinner oavbrutet

det verkar inte finnas något slut

Narig och öm av allt papper, som av lut

Bihållorna dunkar, jag tror att de sprängs

näsan är täppt, jag kan inte andas längre

snart tar jag min sista suck

Jag hostar och nyser, har inga hjärceller kvar

febern kastar mej mellan värme och köld

Ont i hela kroppen, jag tror jag är lam

inga tabletter hjälper, inte honung och te

det dunkar och smärtar i både huvud och kropp

Jag ligger kvar i sängen, det finns inget hopp

Trotsig frihet

Driven av längtan

riven av sin dröm

alla måsten och förbud

sliter hans hjärta, varje tum

Han andas tungt

när han går genom

dessa tomma rum

/ Han går genom livet

med en Trotsig frihet.

En man på väg

han håller huvudet högt /

Dammet yr från de

tomma hyllorna

liksom aska från

brända minnen

då de döda bestämde hans väg

giftet fyller hans sinne

fragment från svunnen tid

Han går genom öde rummen

ser på livet som det var

öppnar dörren och går ut

bort från det gamla huset

lämnar minnena kvar

tar ytterligare steg

bort från plikten och kraven

Han fortsätter gå

utan att vända sig om

går med huvudet högt

längs den ringlande vägen

bort från vilsenhet och kaos

med ett leende på läppen

och hjärtat slår

av

Trotsig frihet...

My reality

It’s out of time

every thing’s upside down

not a single thing in place

it’s all a loony race

No one ever known

what’s happened in this town

:/:This is my reality

My world of insanity

the only place I want to be

the only place I can be free:/:

It’s falling apart

commencing eternal foul

We’re getting weak

no one ever speak

it’s lost, out of control

our world becoming droll

Those dark cloudy skyes

hoovering over my head

Why don’t we care

all I feel is fear

there are voices in my head

but inside I only feel dread

Roast of reality

Wandering around,
wondering where you’ve been
rain pours down
bring you to your knees
your head’s aching
your heart is pounding
and you don’t know why.

It’s a players game
it’s a scare-crow’s face
running for cover
running for life
but your feet won’t move
they are stuck in clay
and you can’t hardly breath.

Lost and convicted

As a kiss of death

your mind’s full of venom

It's a joker’s feast

life is but a joke

like a roast of reality

Looking in the mirror
see a man without no eyes
you scream but there’s no sound
streching out your hand
to open the door
you keep on falling
down the endless hole.

Lost and convicted

As a kiss of death

your mind’s full of venom

It's a joker’s feast

life is but a joke

like a roast of reality

The Reaper is behind you
calling out your name
you wake up with a scream
falling out of bed
thinking it’s just a nightmare
till you realize...
Life is playing you a game

Lost and convicted

As a kiss of death

your mind’s full of venom

It's a joker’s feast

life is but a joke

like a roast of reality

Martin Peggen Johansson
2013-07-01

Gyllene Regeln

Det vackraste man kan ge är sitt hjärta
en öppen famn och delad smärta
att bära varandra i lust och nöd
det är vad den Gyllene Regeln bjöd


Den bästa egenskap man kan ha
är förmågan att älska en annan människa
att bortse från de skavanker vi alla bär
att villkorslöst ha någon kär


Ta inte kärleken för givet
ingenting är gratis här i livet
det krävs mycket omsorg och stöd
för att hålla liv i denna glöd


Överös varandra med kyssar och smek
se varandra, busa och lek
var öppen och rättfram
ha alltid en öppen famn


Förlåt en förmenad oförrätt
slösa med kärlek på alla sätt
spegla dig i din maka
ge allt och du får allt tillbaka


Så sitter ni här som man och fru
er resa tillsammans börjar nu
och vart ni än far under kärleks-seglen
ta alltid med er den Gyllene Regeln

The dream

A loving memory of a time
when you were close by my side.
Or is it just an illusion
of something that never was?
A fading dream?

chorus:
Maybe we are lost,
Maybe we are found,
Maybe it’s just the dream once again
like a chill down my spine

I wish for you to reach out
to hold me as you used to.
Or am I just a lost wreck
longing for a wave that will never
reach the shore...

chorus:
Maybe...

Now I’m chasing that flickering
moment in my mind
that glimpse of you, passing by.
The only thing now left for me
is to let it go, and let you be

chorus: X2
Maybe...

Martin peggen Johansson
2012-06-27

Vinden

En sakta vind drar fram
en ljum och mjuk vind,
med värme, liv och kärlek
en viskning från forna fäder
Lev, Älska, Njut
ta vara på det du fått

Vad bestämmer vem vi är...

Är vi summan av våra handlingar eller av våra val...

Om vi är summan av våra handlingars så borde det innebära att vi till slut blir kluvna i vår person
eftersom olika handlingar kan vara rakt motsatta till varandra. Om man gör Si ena gången och Så andra
gången hur skall då detta kunna förenas?

Jag tror vi är summan av våra val, eftersom ett val ofta styrs av ett tidigare val. Och man kan alltid välja
att göra något annorlunda...

I skuggan

Att sitta i skuggan av ett träd
Vid vattnet i maj
Det är livet

Jag vill sitta i din skugga
Svalkas av dej
Höra ditt skratt
Som vågor mot stranden

Det är livet för mej

Att vara två är det viktigaste
Som finns
Två, som solen och vattnet
Värme och svalka
Glädje och sorg

Det ger liv

Blomman

Sitter med en blomma i min hand
den har inte slagit ut.
Är bara en knopp
dess skönhet är dold,
av tjocka gröna blad.

Sakta öppnar den sig
av värmen från min hand,
som när solen smeker dess yttre.
Jag tar av de skyddande bladen
och ser dess skönhet och prakt.

Långsamt tar jag bort
blad efter blad efter blad,
smeker den lätt på ytan.
Den öppnar sig något
ger en glimt av sin skönhet.

Hamburg 061119

Hon som är livet

Att än en gång få vakna
med min älskling vid min sida.
Att få se solen leka
med hennes bröst.
Se det blonda håret
utslaget på kudden.

/Det är hon som är livet,
hon som är livet
jag vill leva/

Att höra hennes andetag
se henne fridfullt sova.
Känna värmen som strålar
från hennes ben och höft.
Följa linjen som bildar
en sky-line i det svaga ljuset.

Jag ligger här rätt nära
ser min älskade sova.
Mina ögon smeker varje kurva
och mättas av välbehag.
Ligger här bredvid min kvinna,
det är henne jag vill ha

Hamburg 061117

Kärlekens Bouleward

När jag ser min älskling
med sitt långa blonda hår,
som snön på Himalaya
faller ner och läker mina sår.
Hennes röda fina läppar
när de viskar fram mitt namn,
smälter ner mitt hjärta.
Jag är en lycklig man.

/Jag går på kärlekens Bouleward
med min älskling vid min sida.
Vi går sakta, hand i hand
och vår kärlek spirar./

När vi vandrar fram längs vägen
hon sticker sin hand i min hand.
Jag känner den lena huden
och mitt hjärta står i brand.
Hon är en blomma som växer
fritt i en ravin.
Med kronblad, vackra och öppna.
Den blomman är min

Hamburg 061115

Längtans Aveny

Sitter i mitt hjärtas tomhet,
tiden segar förbi,
bilder av en annan tid
Var tog livet vägen,
fsom jag minns det?
ensam på längtans aveny.

/Saknar dej, mer än du anar
behöver dej, alla dagar/

Vandrar i minnen av igår,
de faller som vissna löv,
det är höst nu.
Fragment av ett lyckligt liv,
var det igår?
Ensam på längtans aveny.

En ljummen vind smeker,
en fläkt från en svunnen tid,
av vår.
Blomman som slår ut,
öppnar sej.
Ensam på längtans aveny.

Hamburg, 15 okt 06

En Helt Vanlig Dag

En helt vanlig dag
försommar, skolavslutning
en dag att minnas
på strandpromenaden
ett gräl, en kniv
ett ungt liv dör ut
allt för en struntsaks skull

En helt vanlig dag
fredagkväll på puben
några öl i glade vänners lag
armbrytning, förlorad heder
en ölsejdel mot ett bord
ett slag mot halsen
livet rinner ut


En helt vanlig dag
lördagsnatt i tunnelbanan
ungdomar på hemväg
skratt och stoj
vagnen skakar
sinnet rinner till
kniven avgör striden

En helt vanlig dag
eftermiddagsrusning
fullsatt pendeltågsvagn
en ung tjej, ett gäng grabbar
en brutal våldtäckt
medan Svensson sover lugnt

En helt vanlig dag i Sverige

15 juni -95

Livsglädje

När solen låter sina första varma

strålar leta sig ner genom

molnen,

ner till vår jord som ligger i 

dvala

När saven rinner till från trädets inre

och ger näring till de yttersta 

grenarna som bär knoppar, 

färdiga att slå ut-

Då den första sömniga flugan slött

sträcker ut sina spröda vingar 

och klumpigt slår mot det 

ännu vinterstängda fönstret.

När de flitiga myrorna går sin första

parad,

mellan altanens grönmålade

plattor

När småfåglarna som troget satt

och väntade på talgbollen

flyger mot himmelen

och sjunger sitt tack

När barnen jollrar, skrattar och ler

och på manna och pappa

så kärleksfullt ser

Vem kan då vara lyckligare än jag

94-04-10

Du

Ögon gröna som det skimrande havet vid tropiska öar

Håret ljust likt snön på de soldränkta alptopparna

Munnen läskande som en kall dryck en varm dag

Öronen, små, vackra, formade som snäckskal i den blå lagunen

Hals som bär huvudet likt en stolt hjort

Bröst likt mogna frukter fyllda med liv och näring

Höfter och vader som en gasell som springer graciöst över vidderna

Jag älskar dej

94-04-10

Tankar på sjukhusets uppvakningsavdelning

En långsam dag på sjukhuset, många tankar far genom hjärnans krumbukter, ute faller regnet iskallt, vintern biter sig envist fast trots regnet. En massiv , lång, utdragen väntan. Patienten klamrar sig fast i den befriande medvetslösheten, kämpar mot varje våg av medvetande som gör sig påmind. Regnet fortsätter oförtröttat att falla ner, ner, ner över en vinterslö stad. På ena kortväggen sitter ett väggur, vars röda sekundvisare kämpar envist runt, runt, runt framåt utan mål i en evig kretsgång. Som ett monotont och händelselöst människoliv. och regnet faller ner.

Tänkvärt !!?

* En tanke är en ännu inte utförd handling.

* En tanke kan vara den längtandes väg till tillfredsställelse

* Ett ord kan vara en början på ett livslångt krig

* Livet kan vara som het sand på stranden, när man sätter ner sina nakna fötter bränns det men om man borrar mer fötterna lite grand känns det behagligt

* Om man brassar på i 120 knyck på livets autostrada, så missar man mycket av det som livet erbjuder. Men om man mesar i 20 kan man få se för mycket.

* En massa lösa tankar virvlar omkring i hjärnans serpentiner, ibland önskar man att det blev kortslutning, så att man kunde röja bort den brända skiten.